Kapitel 21 - Wonderful night

Vi satt länge och pratade och jag kände att jag verkligen trivdes, alla kom bra överens och ingen satt tyst, iallafall inte länge.
Klockan var mycket när vi bestämde oss för att åka hem. Vi sa hej då och gick ut till bilen. Jag kom på att mina föräldrar var kvar, så jag frågade om det var okej att dom stannade. Det var självklart okej att dom kunde stanna.

Jag somnade i bilen på vägen hem..
_________________________________________________________________________

Jag vaknade när bilen svängde in på den grusade uppfarten.
Jag såg att Rob kolladde på mig och log för att jag alltid somnade överallt. Han parkerade bilen och vi gick in i huset. Klockan var mycket, men jag var inte trött längre efter att jag redan sovit ett bra tag. Vi gick in till vardagsrummet och Rob tände ljus som lös upp det mörka rummet.
Jag hörde lugn musik i bakgrunden och Rob kom fram till mig och tog mig runt midjan. Han försökte få mig börja dansa, men det kändes bara pinsamt hur jag än gjorde.
Jag följde hans danssteg och efter ett tag flöt det faktiskt på ganska bra. Vi dansade tätt intill varandra och kysstes.


Rätt som det var hade jag benen om hans kropp och mina armar runt honoms nacke. Han höll sina armar runt min höft så att jag inte skulle glida ner.
Han tryckte mig närmare sig och han kysste mig ner på halsen.
Jag slet av mig min tröja och Rob sin. Han böjde sig långsamt ner mot golvet med mig klängandes runt honom. Han la mig försiktigt ner på rygg och knäpte upp mina byxor. Jag hjälpte honom dra av mina byxor. Han drog sin hand längst mitt ben och stannade vid min midja. Han drog upp min midja mot sig och kysste mig längst halsen och ner.
Resten av kläderna åkte av och natten blev lång..

Dagen efter vaknade jag på golvet med Rob brevid mig. Han hade din arm runt min midja. Vi hade en filt som vi delade på.
När Rob vaknade tog han min hand i sin.
- God morgon. Sa jag och log fast att han inte så mitt ansikte.
- God morgon. Svarade han och kysste mig i nacken.

Efter ett tag satte vi oss upp på golvet och Rob tog filten runt oss båda, sen ställde vi oss upp och gick mot hans rum. Ute sken solen och det såg väldigt vindstilla ut.
Jag tog på mig en t-shirt och ett par korta shorts eftersom det såg ut som om det skulle bli en varm dag, Rob där emot valde jeans och t-shirt som man kände igen honom väl i.
klockan var redan ganska mycket så vi bestämde oss för att stanna hemma idag. Vi valde att sätta oss på verandan för att bara slappa.
Direkt när man gick ut ur dörren kände man hur solen stekte och eftersom vi båda är ganska känsliga för solen pågrund av vårat ljusa pigment valde vi att sätta oss i skuggan så att vi inte skulle bli brända.

- Vill du gå ut och grilla ikväll. Frågade Rob mig väldigt oväntat.
- Hah ja det kan vi väll. Svarade jag och skattade.
Vi la oss ner på en filt i skuggan och bara pratade. Vi kollade på molnen på himlen som formade sig till olika former.

Vid tre tiden blev det kallare ute så vi gick in och bytte om tills senare ikväll då vi skulle iväg och grilla.
2011-04-24 @ 17:37:40 Permalink Robsten Story Kommentarer (5) Trackbacks ()


Kapitel 20 - Family

Vi dukade undan på bordet och gick sen upp för att byta om. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ta på mig när jag skulle träffa dom för första gången. Men jag såg att Rob bara tog på sig ett pat jeans och en t-shirt så jag gjorde desamma, fast istället för slitna jenas som jag oftast brukar bära valde jag ett par hela.
Jag sminkade mig lite lätt och borstade igenom håret.
________________________________________________________________

Vi gick ut till Robs bil för att åka till hans föräldrar. Jag satt och höll på med min mobil då jag kände att Rob plötsligt började backa med snabb fart. Jag kollade upp och såg en massa folk med kameror utanför porten. Det måste ha varit fler en trettio personer.
Rob sa åt mig att stanna i bilen medans han sprang in i huset och kom ut med hans chaufför. Jag hade ingen aning om att han var hemma hos honom.
Chauffören satte sig i limousinen och Rob kom tillbaka till mig satte sig på förarsätet igen.
Limousinen körde före oss och ut genom porten åt höger, jag såg hur alla paparazzis sprang efter den i sen stor klunga. Vi körde snabbt ut ur porten fast åt andra hållet.
Jag började skratta för att det såg så kul ut när alla sprang efter limon.
- Vad skrattar du åt? Frågade han och log.
- Haha, nej men det såg så kul ut när alla sprang efter som en stor flock med djur.
- Haha, det har du rätt i. Sa han och skrattade också.


Vi åkte vidare mot Robs föräldrars hus, jag blev bara mer och mer nervös desto längre vi kört. Jag hade inte märkt att mitt ben skakade förän Rob la sin hand på det.
- Haha är du nervös? Frågade han mig och log.
- Ja.. Viskade jag fram.

Han lutade sig mot mig och kysste mig, bilen hade stannat och mitt hjärta dunkade hur fort som helst. Jag ville inte att han skulle se hur nervös jag var, men han märkte det när han kände hur hela jag skakade.
- Vi kan vänta här ute tills du lugnat dig lite. Sa han och log.
Jag tog några stora diskreta andetag.
- Nu går vi in. Jag fattade inte själv att jag sa det,men det var ju i för sig självklart att jag ville träffa hans föräldrar, men jag hade knappt vant mig med tanken att jag faktiskt var ihop med Robert Pattinson och nu skulle jag få träffa hans föräldrar.
Huset var inget speciellt, det var en vanlig vit villa som nästan alla ägde runt om i det här kvarteret. Jag hade nästan varit 100% säker på att dom skulle ha världens hus, men som tur var så fick husets utseénde mig att slappna av, lite iallafall..

Rob öppnade dörren.
- Vi är här nu! Ropade han och jag hörde steg uppifrån. Jag såg kvinnan jag tidigare sett på bilden hemma hos Rob, hon var bara lite äldre nu, men såg ändå väldigt bra ut för sin ålder.
Efter henne kom en äldre rund man. Hans hår var mörkt upptill, men på sidorna var det grått. De båda två bar enkla kläder och såg väldigt trevliga ut.

- Du måste vara Kristen. Sa hans mamma och gick mot mig för att hälsa, hans pappa kom efter henne och välkomnade mig hem till dom.
- Det här är min far Richard och min mor Clare. Sa Rob när vi höll på att hälsa.
Jag kunde äntligen andas igen när jag insett hur vänliga dom var. Dom var glada att äntligen få träffa mig sa dom och det gjorde mig lugnare att dom hade sett fram emot det här.

Hans föräldrar tog med oss genom huset och ut på baksidan. Där stod tre män i Robs ålder och två tjejer som var lite äldre än Rob. Jag antog att det var hans systrar Lizzy och Victoria, men männen hade jag ingen aning om vilka det kunde vara.
Tjejerna var de första som kom fram och hälsade, det visade sig vara dom jag trodde och de var väldigt pratglada. Jag såg likheterna mella Lizzy och Victoria, båda var långa och blonda. Rob och Lizzy hade även många liknande drag i ansiktet.
Männen som stått en bit ifrån kom nu mot oss och Rob kramade om dom allihopa.
- Det här är mina barndomsvänner Bobby, Sam och Marcus. Sa Rob och jag hälsade på dom.

Efter vi stått och pratat en ganska bra stund ropade Clare på oss att det var mat. Vi gick mot bordet som stod dukat i solnedgången.
Jag såg några igenkända ansikten när jag närmade mig bordet.
- Överraskning. Viskade Rob när han märkte att jag såg människorna. Först då kopplade jag att det var mina föräldrar.
Först kändes det väldigt pinsamt, men efter att vi ätit och småpratat lite kändes det riktigt bra.
Den enda som saknades nu var min bror, men eftersom han bodde långt här ifrån så var det med minsta sannolikhet att han skulle dyka upp.

Vi satt länge och pratade och jag kände att jag verkligen trivdes, alla kom bra överäns och ingen satt tyst, iallafall inte länge.
Klockan var mycket när vi bestämde oss för att åka hem. Vi sa hej då och gick ut till bilen. Jag kom på att mina föräldrar var kvar, så jag frågade om det var okej att dom stannade. Det var självklart att dom kunde stanna.

Jag somnade i bilen på vägen hem..




2011-04-07 @ 21:56:37 Permalink Robsten Story Kommentarer (5) Trackbacks ()


Kapitel 19 - Picture

Jag satt mig bak med Nikki så att hon inte skulle tro att jag hellre ville vara med Rob när vi bestämt att vi skulle umgås.
Vi lämnade av henne hemma hos sig och jag bytta plats så att jag satt fram bredvid Rob, sen åkte vi vidare.
- Vill du hem till dig, eller ska du följa med mig hem? Frågade Rob och log oemotståndligt.
- Till dig. Svarade jag och lät som en liten unge.
Det var en ganska bra bit kvar innan vi var hemma hos Robert igen.

__________________________________________________________________

När vi väl kom hem till Rob igen gick vi och satte oss i soffan för att se på tv. Självklart så var kvällens händelse det första som kom upp på tvn.
Vi kollade lite på det för att se vad dom sa.
"Kristen, Robert Pattinsons nya tjej lever livet som kändis redan nu. Hennes ex Michael berättade tidigare för oss att hon sagt att hon ville ha tillbaka honom, men att han självklart inte ville ha henne tillbaka efter det hon gjort mot mig när vi gjorde slut".
Jag kunde inte få fram några ord jag bara satt och stirrade på tvn. Hur kunde han göra så mot mig.
- Jävla IDIOT!! det jävla äcklet var ju förfan otrogen mot mig, vad fan är hans problem!! Ropade jag helt plötsligt, jag kunde inte stoppa mina tårar som rann ner för mina kinder.
Rob kramade om mig och sa att det var lungt nu. Han hade stängt av tvn.
- Men seriöst, folk ser väll ändå att jag försöker ta mig loss från honom på bilden. Snyftade jag fram.
- Pressen gör allt för att förstöra andras liv, tro mig. Jag vet iallafall sanningen och det är väll viktigast? Frågade han mig.
- Ja, tack för att du är så förstående. Sa jag och Rob pussade mig på pannan.
Jag somnade lutandes mot Rob i soffan medans han drog sin hand genom mitt hår.

Dagen efter vaknade jag ensam i Robs säng. Han måste ha burit in mig hit när jag sovit.
Jag satte mig nyvaket på sängkanten. Jag hade en vit skjorta på mig och mina ben var bara. Jag drog mig upp ur sängen och gick ner till köket för att se vart Rob var.
Där var han, han stod i sina underkläder och stekte ägg, han hade inte hört mig komma, så jag gick fram till honom och ställde mig bredvid.
- Sovit gott? Frågade han och vände ig mot mig för att pussa mig på kinden samtidigt som han höll på med frukosten.
Jag nickade och log.

Jag gick bort till skåpet med tallrikar och började duka fram för frukosten.
När allt var klart satte vi oss vid bordet för att äta. Jag kollade mig runt om i rummet och min blick fastnade på en tavla som jag aldrig sett tidigare.
- Är det där du? Frågade jag med munnen full med mat. Bilden föreställde en liten ljushårig kille och en blond ung,vacker kvinna.
- Haha ah, det är jag och min mamma för länge sen. Svarade han när jag hade gått fram till fotot.
- Guud vad söt du va. Sa jag och skrattade.
- Ja, det var man ju då. Sa han och skrattade.
- Haha, men det är du ju iför sig nu också. Sa jag och kramade om honom.

Han började skratta samtidigt som han pussade mig.

- Vad ska du göra idag. Frågade Rob mig när vi satt oss ner vid bordet igen.
- Har ingen aning.
- Har du lust att träffa mina föräldrar? Frågade han.
- Hehe, ja det skulle jag vilja. Svarade jag lite nervöst.

Vi dukade undan på bordet och gick sen upp för att byta om. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ta på mig när jag skulle träffa dom för första gången. Men jag såg att Rob bara tog på sig ett pat jeans och en t-shirt så jag gjorde desamma, fast istället för slitna jenas som jag oftast brukar bära valde jag ett par hela.
Jag sminkade mig lite lätt och borstade igenom håret.




2011-03-27 @ 21:40:41 Permalink Robsten Story Kommentarer (4) Trackbacks ()


Kapitel 18 - Paparazzi

Vi gick ut till hans bil och körde till baren där jag skulle träffa Nikki.
När vi var framme där jag och Nikki skulle träffas tackade jag för skjutsen och gav honom en kyss innan jag klev ut ur bilen.
Jag gick sen och ställde mig så att hon skulle se mig när hon kommer.
______________________________________________________________

Jag såg någon lång tjej med långt hår i mörkret komma springandes mot mig, jag antog att det var Nikki så jag började gå för att möta henne.
När jag kom närmare sågjag att det inte var Nikki, men tjejen som nu stod bara några meter ifrån mig tog fram en kamera och började fota mig.
Jag tog min hand framför mitt ansikte.
- Vad håller du på med? Frågade jag och fattade ingenting.
Hon tog fram en tidning och kastade den mot mig utan att svara. Jag tog upp den för att se vad hon menade och såg då att det ännu var en tidning med mig och Rob på framsidan.
"Trodde aldrig att det skulle bli såhär, att jag skulle be "känd" pågrund av att jag umgicks med Rob, jag ahde aldrig tänkt på det sättet".
Jag vände mig om för att gå bort från paparazzin, men såg då fler folk komma mot mig. Jag gick smidigt in i en gränd och jag lyckades smita undan utan att någon såg mig.

*Ring*

Jag tog fram min mobil och svarade.
- Hej Nikki. Svarade jag när jag sett att det var hon som ringde.
- Hej, vart är du? Frågade hon.
- Ehi gränden precis intill baren. Svarade jag och skrattade lite när jag insåg hur fult det lät.
- Vad gör du där? Frågade hon och jag började höra hennes röst närma mig utanför telefonen.
- Jag kan berätta när du kommit hit. svarade jag och viskade lite så att ingen annan skulle höra. Vil la på luren när vi såg varandra.

Hon gick fram till mig och vi kramade varandra "hej".
- Så, varför står du här? Frågade hon igen.
- Du vet ju att jag umgås med Robert och detta kanske du inte vet, men jag följde med honom på galan här om dagen.
- Haha, hur tror du jag skulle kunn ha missat det, det står överallt. Svarade hon och skrattade.
- Ah juste ja, men det var en paparazzi som började ta kort på mig och sen såg jag ännu fler och då gick jag hit för att "gömma" mig. Svarade jag.
- Haha, coolt att jag är vän med en kändis då. Sa Nikki och flinade.

Jag skrattade bara åt henne.

Vi gick in och satte oss i baren. Vi beställde varsin drink, vi satt ner och snackade en massa om allt möjligt.
Helt plötsligt såg jag att Nikki stirrade mot ingången, hon såg sur ut.
Nikki såg att jag var påväg att vända mig om för att se vad det var hon kollade på.
- Vänd dig inte om. Sa hon, men jag var redan påväg och såg att det var Michael hon hade stirrat på.
Det enda jag fick ur mig var "UEK". Jag vände mig tillbaka mot Nikki.
- Han kommer hitåt. Sa hon och såg nästan skräckslagen ut.
- VA!? Svarade jag och kände verkligen inte för att prata med honom.
- Han beställer en drink en meter ifrån dig. Viskade hon så att han inte skulle höra.
- Bra, eller har han sett mig? Frågade jag och ville kolla, men skulle ångra mig ifall jag gjorde det.
- Tror inte det, eller.. Okej nu kommer han verkligen HIT!
Sa hon och jag hade lusta att resa mig för att gå ifrån, men det skulle vara väldigt omoget.

- Hej Kristen! Hörde jag bakom mig och såg sen att han var påväg att krama mig.
Jag lutade mig ifrån honom och kollade snett på honom som om han vore dum i huvudet (vilket han var).
Han försökte snacka med oss, men ingen svarade. Nikki hatade honom lika mycket som jag, om inte mer.
Jag gjorde allt för att försöka stöta honom ifrån mig, men han lämnade oss inte.
- Ska vi gå till något annat ställe? Frågade Nikki mig för att hon såg att jag kände mig obekväm.
Jag nickade och vi gick ut.
Jag hörde att Michael kom springandes bakom oss och precis när vi stod framför massa paparazzis såg tog han min arm så att jag vände mig om och kysste mig på munnen.
Jag försökte ta mig loss och jag hörde massa blixtrar runt om oss, när jag äntligen kom loss gav jag honom en smäll på käften. Han blev aldeles röd och jag kände att Nikki drog i min arm så att inget annat skulle hända.

- Vad fan var det där om. Frågade jag och förväntade mig inget säkert svar.
- Jag antar att han vet att du är känd. Sa Nikki och suckade.
- Fyfan vilket äckel han är. Jag avr skit förbannad, jag hade aldrig kännt mig såhär förut.
- Du kanske borde ringa Rob, med tanke på vad som hänt. Sa Nikki.

Jag gjorde som hon sa och vi stod och väntade vid en ganska avskild väg. Jag kände mig lurad och föromjukad eftersom "kyssen" eller vad man skulle kalla det, kommer vara i en massa tidnar dagen där på.

Jag såg Rob komma i sin bil och han stannade precis vid oss. Han klev ur bilen ochhälsade på Nikki och sen kramade han mig och frågade vad som hänt, han såg antagligen att jag var väldigt chockad.
Jag berättade allt för att undvika missförstånd imorgon, det kändes väldigt bra nu när även Nicki var här som "vittne" ifall Rob inte skulle ha trott på mig. Men som tur var så litade han på mig.
Han kysste mig och jag såg att Nikki inte riktigt visste vart hon skulle kolla.
- Vart ska ni nu då? Frågade Robert oss.
- Jag tänkte nog åka hem. Svarade Nikki.
- Vill du inte följa med hem till med oss då? Frågade Rob och log.
- Är ganska trött så kan ta en taxi hem, men tack för erbjudandet. Svarade hon.
- Vi kan skjutsa hem dig om du vill. Sa han.
- Det behövs inte. Svarad ehon och log som tack.
- Jo, men vi gör det. Sa han och jag drog med henne in i bilen så att hon inte kunde komma undan.

Jag satt mig bak med Nikki så att hon inte skulle tro att jag hellre ville vara med Rob när vi bestämt att vi skulle umgås.
Vi lämnade av henne hemma hos sig och jag bytta plats så att jag satt fram bredvid Rob, sen åkte vi vidare.
- Vill du hem till dig, eller ska du följa med mig hem? Frågade Rob och log oemotståndligt.
- Till dig. Svarade jag och lät som en liten unge.

Det var en ganska bra bit kvar innan vi var hemma hos Robert igen.




2011-03-22 @ 21:11:34 Permalink Robsten Story Kommentarer (7) Trackbacks ()


Kapitel 17 - Cozy

Jag hörde hur hans hjärta bultade, det var ett mysigt ljud som jag lätt skulle kunna somna till, men jag ville inte sova, jag ville inte missa denna stund.
Jag la mitt högra ben över hans båda ben och jag kände hur hans hand smekte mitt ben.

Vi satt i badet en lång stund utan att säga något. Det var skönt att umgås med Rob, han var inte den typen som kände sig tvungen att bryta tystnaden hela tiden. Vi båda trivdes med att bara vara nära varandra.
_______________________________________________________________

Vi låg i badet väldigt länge, jag kände att minna fingrar hade blivit skrynkliga som russin.
Solen lös in genom badrumsfönstret och värmde min kropp som var över vattnet, resterande av kroppen som var under vattnet började bli kall och det var inte längre lika behaglit i badet.
Vi ställde oss upp i badkaret för att tömma vattnet, vi spolade av oss i varmt vatten innan vi klev ur badet.

*Ring*
Jag sprang ut ur badrummet och mot min väska där min mobil låg. *Duns* Jag hade halkat pågrund av att jag inte torkat mig och jag låg nu mitt på golvet och jag hörde att mobilen slutat ringa.
Robert kom utrusande ur badrummet och stannade när han såg vad som hänt. Jag såg på honom att han ville skratta pågrund av min klumpighet, men han höll det inne och hjälpte mig upp istället.
- Hur gick det? Frågade han mig samtidigt som han tog min hand.
- Bra. Svarade jag och började skratta, Rob tog då också friheten till att skratta.


Jag fortsatte till min väska för att ta upp mobilen, fast den här gången tog jag det försiktigt.
Jag såg att det var Nikki som hade ringt, så jag ringde upp henne direkt.
- Hej förlåt för att jag inte hann svara, jag eh halkade. Små fnissade jag lite.
- Haha, hej okej det är lungt. Svarade hon.
- Haha bra. Svarade jag och slutade skratta.
- Skulle vi ses idag, eller det är ju lördag idag och vi bestämde ju att ses den här helgen. Sa hon.
- Ja, självklart svarade jag. Jag hade helt glömt bort det, men jag hade som tur inte bestämt något annat.
- Vad bra, vart ska vi gå? Frågade Nikki.
- Jag vet inte, du får bestämma, men du jag sitter med handduk här och fryser kan jag smsa sen? Frågade jag.
- Ah gör det.
- Bra, vi hörs snart då. Sa jag och vi la på.


Jag gick tillbaka in i badrummet där Rob stod och borstade tänderna. Jag tog min tandborste och satte mig på badkarskanten och började borsta.
Rob log mot mig genom speglen och jag log tillbaka. Hela jag skakade pågrund av att jag var så kall. Jag sköljde munnen efter Rob och gick sen tillbaka till hans rum för att klä på mig.

Jag smsade till Nikki som jag lovat henne och vi bestämde vart vi skulle träffas och när.

Jag behövde inte åka hem i mellan eftersom jag tagit med mig de flesta utav mina kläder hit. Jag tog upp ett par svarta tunna strumbyxor och en svart tunika som var tillräckligt lång för att den skulle täcka min rumpa. Jag utsmyckade min utstyrsel med ett långt halsband och ett ganska stort armband.
Jag fixade det sista och gick sen till Rob som hade satt sig i vardagsrummet för att se på tv.

När jag kom in i vardagsrummet satt han med Patty i sitt knä. Han såg ut som ett litet barn med sitt älskade djur när han satt där. Han var så söt.
Jag satte mig bredvid honom i soffan och han log stort mot mig.
- Vad snygg du är då. Sa han och fortsatte le.
- Tack, jag lovade Nikki att vi skulle ses idag. Svarade jag.
- Okej, behöver du skjuss eller något. Frågade han mig.
- Det behövs inte jag kan ta en taxi. Svarad ejag och kände att han alltid gör allt för mig.
- Men jag vill skjutsa dig. Sa han och kysste mig.
- Haha, okej tack. Svarade jag och kramade honom efter kyssen.
Solen höll på att gå ner och jag kollade på klockan och såg att det var dags att åka.
- Jag måste åka nu, men är du säker på att jag inte ska ta en taxi. Frågade jag för säkerhetsskull ifall han skulle ha ändrat sig.
- Nej, jag kör. Svarade han och reste sig upp och drog med mig upp.

Vi gick ut till hans bil och körde till baren där jag skulle träffa Nikki.
När vi var framme där jag och Nikki skulle träffas tackade jag för skjutsen och gav honom en kyss innan jag klev ut ur bilen.
Jag gick sen och ställde mig så att hon skulle se mig när hon kommer.



2011-03-16 @ 18:57:56 Permalink Robsten Story Kommentarer (6) Trackbacks ()


Kapitel 16 - Bath

Rob tog av sig byxorna och tog på sig ett par jeans och en vit t-shirt med en grå skjorta över.
Vi gick sen ner för att äta.
Rob dukade bordet med ljus och vinglas och fina tallrikar.
Han hällde upp vin i våra glas och la upp pastan och såsen på tallrikarna.
____________________________________________________________

Dagen efter vaknade jag först. Rob låg och höll om mig, jag var tyvärr helt klarvaken och kunde därför inte ligga still en sekund till, så jag lyfte försiktigt upp Robs arm och smög upp ur sängen och satt mig på stolen vid hans skrivbord.
Hans ipad låg bredvid mig på skrivbordet och jag tänkte att det nog inte gjorde något om jag kollade lite på den. Jag satt på den och började kolla runt på lite skvallerbloggar.
Överallt stod det "Robert Pattinson med ny flickvän!" Det kändes konstigt att se sig själv på sidor som en massa människor läser. Jag gick in på en annan blogg som fanns länkad och även där stod det likadant med stora rubriker. Jag bläddrade ner lite och såg en bild, jag brast ut i skratt. Jag kunde inte hålla mig, bilden var hemsk! Jag såg helt drogad ut och så stod jag där bredvid snygga Robert, hur hemskt var inte det.
- Vad händer? Frågade Rob nyvaket, han hade hört mig skratta.
- Hahahaha, inget, eller jo en bild. haha. Svarade jag och kunde verkligen inte sluta skratta.
Han gick upp ur sängen och kom mot mig, han hade bara kalsonger på sig och hans hår stod åt alla håll, det såg precis ut som om det vore en scen från en film, men det här var verklighet, min verklighet.
- Prfff!! Hörde jag honom bakom mig.
- Det är HEMSKT! Sa jag och hade fått tårar i ögonen för att jag skrattat så mycket.
- Haha, det är inte så hemskt, du ska se bilden på mig som togs för länge sen i början av min karriär.

Han klickade på skärmen och gick in på bilder, han bläddrade långt bak i bildbiblioteket tills han hittade den. När han visade den bilden försökte jag hålla skrattat inne, ville inte skratta åt honom, men det gick inte, den var nästan värre än bilden på mig, hans ögon stod åt två olika håll och munnen såg ut att täcka halva ansiktet, hans hår som vanligtvis är spretigt och sexigt låg slickat runt hans ansikte.
- Jag sa ju att den var fulare. Sa han när han såg mig sitta och garva åt den.
- Okej den där var riktigt ful, men det ser inte ens ut som du.. den.. ser ju.. redigerad.. ut! Skrattade jag fram.

Han skrattade också och pussade mig på pannan.

Jag reste mig upp och la armarna runt hans nacke.
- Kan jag ta en dusch. Frågade jag och bet mig i underläppen (en gammal vana jag har).
- Självklart kan du det. Sa han och satte händerna på varsin sida av min midja.
- Vänta lite först, måste fixa en sak innan du går in där. Sa han sen och blinkade med ena ögat.
Jag stod kvar mitt i hans rum och min blick följde honom när han gick mot badrummet. Han var så jäkla snygg och allt kändes fortfarande overkligt som om det vore en dröm som jag inte vaknade upp ur.
Jag kom in på konstiga tankar som till exempel att jag var död och drömde en dröm för evigt, men sen kom jag på att om man är död kan man inte drömma.. Mitt bland allt tänkande kom Rob ut igen och sa att jag kunde komma in.

Jag gick in till baddrummet och såg att det var vatten i badkaret och en massa skum.
Jag tittade frågande på Rob, och han räckte fram sin hand mot mig. Jag tog tag i den och han drog mig närmare sig och han kysste mig.
Han drog ur min slarviga toffs som jag hade och mitt hår föll ner på mina bara axlar.
Robert tog ett likadant grepp om min midja som han tidigare gjort och vi gick smidigt ner i badkaret.
Jag låg över honom och vi kysstes, han höll sina händer på min rumpa och jag hade mina på hans axlar.
Jag höll på att glida iväg från honom så han tröck upp mig mot honom.
Nu satt jag på knä med hans ben mellan mina. Vi satt länge och bara kysstes. Mina ben hade donat bort pågrund av hur jag satt, jag var tvungen att spänna hela benen så att jag inte skulle åka ifrån honom.
Vi slutade kyssas och jag satte mig ner bredvid honom på hans vänstra sida, jag kände hur mina ben slappnade av. Han tog armen bakom mig och jag lutade mitt huvud mot honom.
Jag hörde hur hans hjärta bultade, det var ett mysigt ljud som jag lätt skulle kunna somna till, men jag ville inte sova, jag ville inte missa denna stund.
Jag la mitt högra ben över hans båda ben och jag kände hur hans hand smekte mitt ben.

Vi satt i badet en lång stund utan att säga något. Det var skönt att umgås med Rob, han var inte den typen som kände sig tvungen att bryta tystnaden hela tiden. Vi båda trivdes med att bara vara nära varandra.




2011-03-13 @ 00:32:12 Permalink Robsten Story Kommentarer (8) Trackbacks ()


Kapitel 15 - Welcome to me

Efter att tag bestämde vi oss för att åka där ifrån.
Jag var tvungen att åka hem eftersom jag inte hade några kläder och så lovade jag mamma att vi skulle prata.
- Vill du följa med? Frågade jag Rob.
- Gärna, om det är okej
förstås. Svarade han och la sin arm runt mina axlar och jag lutade mitt huvud mot hans axlar.
- Klart det är okej svarade jag.
Rob sa till chauffören vart vi skulle och han körde oss hem till mig.

________________________________________________________________

Vi gick ur bilen och stannade precis utanför dörren.
- Är du säker på detta? Frågade Rob mig.
- Ja jag tänkte mest bara varna dig för att det kanske inte är så jätte städat. Svarade jag och skrattade lite osäkert.
- Haha det bryr jag mig inte om. Svarade han och kysste mig på munnen.


Jag låste upp dörren och vi gick in, vi tog av oss våra ytterkläder.
Jag tog Rob i handen och drog med honom mot köket där jag antog att mamma och pappa skulle vara.
Jag stannade precis vid ingången till köket och såg dom sitta där vid matbordet med varsit glas vin.
Mamma som satt vänd mot oss kollade upp och öppnade munnen och bara stirrade. Jag gjorde en min åt henne som skulle betyda "sluta".
Hon reste sig upp och gick fram mot oss.
- Oj ursäkta, men jag var inte beredd på att vi skulle få sånthär fint sällskap. Sa hon och kollade ursäktande på mig för att hon inte trott mig tidigare.

Pappa vände på sig och såg nästan lika förvånad ut som mamma gjort. Han reste sig och gick till oss.
- Det här är Rob som ni kanske vet och det här är min mamma Jules och min pappa John, dom skakade hand med Rob och sa att han var välkommen hit.

- Gud vad fin du är. Sa mamma helt plötsligt till mig.
- Tack. Svarade jag.
- Så hur känns det att varit på en gala. Frågade hon och såg lite fundersam ut.
- Bra antar jag, haha nej men det var as coolt. Det var kändisar överallt svarade jag och märkte att jag lät väldigt kändisbesatt.
- Jag förstår det. Sa mamma och kramade om mig lite lätt.
- Det var trevligt att träffas, men jag måste tyvärr åka nu. Min chaufför står utanför och väntar på mig. Sa Rob och log.
- Ja det samma. Svarade mamma och pappa.

Jag gick med Rob till dörren.
- Kan du inte stanna? Frågade jag.
- Jag måste hem, Patty kom hem till mig tidigare, men du får följa med om du vill. Svarade han och log.
- Okej vänta lite. Sa jag och sken upp som en sol.

Jag sprang upp på mitt rum och slängde ner en massa kläder i en väska, sen sprang jag förbi köket och ropade att jag skulle hem till Rob. Dom hann inte svara förrän jag stängt dörren bakom mig och Rob.

När vi var hemma hos Rob såg jag något litet och vitt komma skuttandes mot oss. Robert satte sig ner på huk och ropade på "Patty".
Patty hoppade upp i hans knä och Rob lyfte upp honom och bar med honom mot mig.
- Här är Patty. Sa han till mig och räckte henne mot mig.
- Åh vad söt. Sa jag och klappade henne.

Han satte ner Patty på marken och vi gick mot dörren. Patty kom studsandes efter oss.

Han låste upp dörren och vi alla tre gick in. Rob hängde av sig jackan och tog av sig skorna och jag gjorde lika dant.
- Känn dig som hemma. Sa han och skrattade, sen gick han in till köket.
Jag kom efter honom efter ett tag. Jag satte mig på en av stolarna och kollade på honom när han tog fram mat till oss.
- Behöver du hjälp med något. Frågade jag efter ett tag och kände mig taskig för att jag bara satt där.
- Har du lust att skölja av pastan. Sa han och log.

Jag reste mig upp och gjorde det.
När jag var klar ställde jag pastan bredvid och lutade mig sen mot diskbänken. Rob vände sig om och lyfte upp mig på bänken, sen kysste han mig länge.
- Vi kan byta om innan vi äter. Sa han till mig och lyfte ner mig igen.

Jag följde bara efter honom. Innan vi gick upp tog hämtade jag min väska som stod kvar i hallen.
Jag gick med honom upp till hans rum. Jag gick fram mot fönstret och kollade ut.
- Gud vad vackert det är här på natten. Sa jag och hörde steg komma närmare bakom mig.
Han kramade om mig bakifrån och jag vände mig mot honom. Han hade bara byxor på sig. Jag hade händerna mot hans nakna bröstkorg medans han kramade mig.
Vi kysstes länge i månljuset.

- Vi kanske borde äta innan maten blir för kall. Sa Rob efter ett tag.
- Ah jag måste bara byta om. Sa jag och drog upp ett par jeans och en sjorta ur väskan och tog på mig det.
Rob tog av sig byxorna och tog på sig ett par jeans och en vit t-shirt med en grå skjorta över.
Vi gick sen ner för att äta.
Rob dukade bordet med ljus och vinglas och fina tallrikar.
Han hällde upp vin i våra glas och la upp pastan och såsen på tallrikarna.




2011-03-09 @ 15:39:59 Permalink Robsten Story Kommentarer (6) Trackbacks ()


Kapitel 14 - Virgin Media Movie Awards

Rob hade redan gått ner när jag kom ut från badrummet, så jag gick ner för trappan. Rob stod och väntade på mig precis i slutet av trappan, han kollade med stora ögon på mig.
- Gud vad vacker du är. Sa han och log stort.
- Hehe, tack, du är också väldigt stilig. Sa jag och kramade om honom. Han tog min hand och sen gick vi ut mot limousinen som stod parkerat precis utanför huset.

____________________________________________________________________

Jag satte mig försiktigt i limousinen så att jag inte skulle råka förstöra eller smutsa ner klänningen. Robert gick in efter mig och satte sig nära bredvid mig.
Det var en vägg upprullad mellan oss och chauffören, så det var som att sitta helt ensamma.
Vi började närma oss galan och det pirrade i magen av nervösitet. När vi svängde in mot röda mattan och jag såg alla människor började mina ben skaka. Rob såg det och han la sin hand på mitt ena ben och kysste mig på munnen, så att jag slappnade av.

Bilen stannade precis vid röda mattan och när man gick ut klev man direkt på mattan. Rob tog sin arm runt min midja direkt när vi var ute ur limousinen.
Det stod en massa vanliga människor bredvid röda mattan, det var ett staket mellan dom och oss. Det var massa som ropade på Robert. "ROB! RPATZ! SPUNK RANSOM!". Jag hörde en massa olika namn som dom kallade honom.
Vi gick längst mattan, på vägen fick Rob skriva en massa autografer och ta kort med massa. Han såg så van ut med detta och han såg ut att trivas, jag hade aldrig sett honom med en massa fans tidigare. Jag däremot måste ha sett jätte vilsen och förvirrad ut där jag stod mitt bland alla kändisar.
Vi gick lite längre på mattan och kom fram till massa journalister som tog kort på oss och ropade "Vem är hon som är med dig?" Samtidigt som dom tröck upp bandspelare och liknande saker i ansiktet på honom.
- Det är min flickvän Kristen, svarade han och log. Alla började ta en massa kort på mig och jag rådnade som aldrig förr.
Dom frågade flera saker, men jag kunde knappt höra vad dom sa eller vad han svarade, mitt huvud var helt tomt. Det kändes som om jag skulle svimma.
Sista biten av mattan var vi tvugna att stanna och posera var tredje steg då det stod massa fotografer längst kanten av mattan.

När vi tagit sista stegen på mattan gick vi mot en dörr där det stod en vakt som hänvisade oss till våra platser. Vi satt längst fram mitt framför scenen. På ena stolen stod det bara "Robert Pattinson" och på den andra stod det "Robert Pattinson gäst".
- Men du vilken kategori är du nominerad i igentligen? Frågade jag när vi suttit oss ner.
- Hehe, "Guy of the Year", svarade han och log snett.
- Jaha haha då kommer du lätt vinna! sa jag och pussade honom på kinden.

Han började nu skratta och kramade om mig.

*Ring*
Jag fick upp mobilen snabbt innan det hunnit gå så många signaler.
- Hej. svarade jag och viskade så att ingen skulle tycka att jag var oförskämd eller något.
- Hej Kristen, vart är du, jag och din far tyckte nämnligen att vi såg dig på den där galan som visas live på tv just nu.
- Ah du såg inte fel. Som jag sagt tidigare så är jag med Rob. Men jag kan inte prata nu det börjar snart.
- Okej vi får prata senare, kram. Sa mamma och la på.
Jag la bort mobilen och vände mig mot Rob och log, han log också.

Jag vände mig om lite diskret för att se hur många som hade kommit, nu var det nästan fullsatt och precis bakom mig satt Anne Hathaway och Jim Sturgess. Hon var så himla vacker, det hade jag alltid tyckt men nu i verkligheten så såg man verkligen att hon var lika vacker som hon var på film och bilder.

Det gick någon timme innan själva prisen skulle delas ut. Några kategorier ropades upp och folk gick upp på scenen och fick sitt pris och tackade.
Till slut ropades "Guy of the Year" upp och alla som var nominerade i den kategorin visades på en stor bildskärm.
Blan annat så var Daniel Radcliffe och Johnny Depp nominerade och så självklart Rob.
"VINNAREN AV GUY OF THE YEAR ÄR...... ROBERT PATTINSON!"
Alla började aplodera och Rob gick upp på scenen. Han fick priset och gick sedan fram till mikrofonen för att tacka, och när han gjort det så gick han av scenen och satte sig bredvid mig igen.
Jag grattade honom liksom alla andra runt om oss.
Galan höll på ett bra tag till och emellanåt var det små uppträdanden.
När galan var slut minglade vi runt och Robert presenterade mig för några andra kändisar. Det kändes coolt att få träffa en massa kändisar på en och samma gång.

Efter att tag bestämde vi oss för att åka där ifrån.
Jag var tvungen att åka hem eftersom jag inte hade några kläder och så lovade jag mamma att vi skulle prata.
- Vill du följa med? Frågade jag Rob.
- Gärna, om det är okej
förstås. Svarade han och la sin arm runt mina axlar och jag lutade mitt huvud mot hans axlar.
- Klart det är okej svarade jag.
Rob sa till chauffören vart vi skulle och han körde oss hem till mig.

http://likeemms.blogg.se/images/2010/pattinsonlife11293_95339308.jpg


2011-03-05 @ 17:09:18 Permalink Robsten Story Kommentarer (6) Trackbacks ()


Kapitel 13 - Preparation

Det är inte varje dag jag hör någon säga att den älskar mig och det här var inte vem som helst, han var så speciell.
Vi somnade bredvid varandra och han höll om mig, jag kände mig så trygg i hans närvaro.
___________________________________________________________________________

När jag vaknade nästa morgon låg Rob och drog sina fingrar längst min ryggrad. Jag öppnade ögonen och log mot honom.
- God morgon sömntuta, sa han och böjde sig närmare mig för att kyssa mig.
Vi båda satte oss upp i sängen med täcket över oss och Rob satte på tv.n.

*Pling*
Det var Rob som fick ett sms. Han läste det och svarade snabbt på det.
- Vem var det? frågade jag nyfiket.
- Det var min manager, han sa att jag hade fått en inbjudan till "Virgin Media Movie Awards". Svarade han och log.
- Okej, ska du gå?
- Ja jag måste, jag är nominerad i en kategori, svarade han och blinkade med ena ögat.
- Vill du följa med? Frågade han innan jag hunnit svara på det tidigare han sagt.
- Men folk vet ju inget om oss och vill du komma ut med det? Sa jag förvånat.
- Dom kommer få reda på det förr eller senare, så det kan lika gärna bli nu. Svarade han och skrattade.
- Självklart vill jag med, men jag har inget att ha på mig. Det blir lite pinsamt att komma dit i mina kläder och gå runt med alla vackra kändisar.
- Vi fixar det, jag måste också köpa nya kläder, sa han och steg upp ur sängen med ena täcket runt sig.


Jag satt kvar i sängen lite halft chockad samtidigt som jag var nervös. Rob kom in med en t-shirt och ett par mjukisbyxor och gav dom till mig. Jag tog täcket runt min kropp och gick upp för att klä på mig kläderna.
Robert gick ner och jag gick in i badrummet för att fixa till mig lite.
När jag var klar satte jag mig i hans säng och efter ett tag kom Rob upp med en bricka med frukost på. Vi gick in i vardagsrummet för att äta den.

Robs telefon ringde och han gick bort till den för att svara.
- Är du klar? Ropade han till mig efter ett tag från hallen.
- Ah det är jag. Svarade jag och gick mot honom.
- Det väntar en bil utanför som ska skjutsa oss till affären.
- Okej, men kan jag verkligen gå ut med dom här kläderna? Frågade jag osäkert.
- Jadå, det kommer bara vara vi där. Svarade han.

Vi gick ut och satte oss i bilen och började åka in till en del av staden där jag aldrig varit tidigare.
När vi var framme var vi tvungna att småspringa in till affären så att ingen paparazzi skulle se oss.
Jag blev helt chockad när jag kom in och såg hur stor affären var. Det hängde massor av klänningar indelade i de olika designernas namn runt om i hela affären.
- Hej Robert! Ropade en tjej i ungefär min ålder som nu gick mot honom.
- Hej Candice. Svarade Rob och dom båda gav varandra en kindpuss.
- Det här är Kristen. Sa Rob och presenterade oss för varandra.
Det kändes väldigt pinsamt att jag såg ut som jag gjorde, eftersom tjejen i affären var lång och smal och bar en dyr klänning och uppiffad i övrigt också.
- Vi skulle behöva en klänning till Kristen och jag behöver en kostym. Sa Rob till Candice.
- Okej det ska vi fixa. Svarade hon och kollade snett på mig.
Hon ropade på två andra. Rob gick iväg med den ena för att fixa en kostym och jag gick med den andra för att fixa en klänning.

Damen som skulle hjälpa mig sa åt mig att ta av mig till underkläder och sen började hon mäta min kropp åt alla håll och kanter, det kändes lite obehagligt eftersom jag inte var van med det.
Hon gick iväg utan att säga något och efter ett tag kom hon tillbaka med en mängd olika klänningar. Hon hängde upp dom bredvid varandra så att jag skulle se dom och hon talade om vem designaren var åt alla olika klänningar, men jag fattade ingenting, eftersom jag inte hade någon aning om vem som var vem. Jag stod bara och nickade och log mot henne.
Jag fick testa alla klänningar innan hon plockade bort några, till slut fanns det bara två kvar som hon tyckte satt bäst på mig, den ena var en lång ljuslila klänning från Mila Kunit och den andra var en vit kort, tajtare klänning från Elie Saab.
Damen försvann igen utan att säga något och jag stod där och stirrade i mina underkläder och visste inte vad jag skulle göra. Det var inte precis den bekvämaste platsen att stå på, mellan tre speglar nästan naken.
Damen kom tillbaka igen och valde den vita klänningen åt mig. Hon sa åt mig att ta på den igen och jag gjorde som hon sa, sen kom hon in med tre olika par klackskor, vilket inte kändes så bra, det är inget jag vanligen brukar gå runt i.

Hon gav ena skoparet till mig och jag tog på mig dom, hon backade och sen nickade hon och ställde undan de andra två skoparen.
Hon började nu sätta nålar i klänningen och sa sen åt mig att ta av mig den igen. Fast den här gången fick jag ta på mig mina tidigare kläder.
Hon sa åt mig att vi var klara för idag och att hon kommer med klänningen hem till Robert senare. Jag satte mig på en bänk i affären för att vänta på att Rob skulle bli klar.
När han kom ut gick han fram till mig.
- Gick det bra? Frågade han och pussade mig på pannan.
- Jadå. Svarade jag och log.
Han tog mig runt midjan och så sprang vi till bilen. Vi åkte vidare till en frisörsalong för att fixa håret och sminket.

Medans mitt hår blev fixat av en professionell stylist så skickade jag ett sms till mamma.
"Kommer hem i natt nån gång, ska bort. xx Kris."
Jag orkade inte säga vart jag skulle eftersom hon ändå inte skulle tro på mig.
*Pling*
"Okej, bra att du säger till. puss." Fick jag som svar.

När både jag och Rob var klar fixade satte vi oss i bilen och åkte hem igen.
När vi hade varit hemma ett tag så kom våra kläder. Jag tog på mig min klänning inne på badrummet och Rob gjorde det i sitt rum.
Jag stod länge och kollade mig i spegeln, jag hade aldrig sett mig så här uppklädd tidigare och för en gångs skull så kände jag mig faktiskt vacker.
Jag provade gå lite med klackarna innan jag gick ut, det gick bättre än vad jag trott att det skulle gå.
Rob hade redan gått ner när jag kom ut från badrummet, så jag gick ner för trappan. Rob stod och väntade på mig precis i slutet av trappan, han kollade med stora ögon på mig.
- Gud vad vacker du är. Sa han och log stort.
- Hehe, tack, du är också väldigt stilig. Sa jag och kramade om honom. Han tog min hand och sen gick vi ut mot limousinen som stod parkerat precis utanför huset.





2011-03-02 @ 20:13:56 Permalink Robsten Story Kommentarer (3) Trackbacks ()


Kapitel 12 - I love you

Jag såg i ögonvrån att han flinade åt mig. Han tog på sig ett par tajta svarta boxer kalsonger under handduken och sa att jag kunde vända mig om igen.
Han frågade om det gick bra att dela säng och det var klart att det gick bra. Han kysste mig och han förde mig till sängen, jag drog av mig min t-shirt och vi la oss ner i sängen..
_________________________________________________________________

Robert låg överst. Han smekte mig längst benet samtidigt som vi kysstes. Min vänstra hands fingrar var ihop flätade med Robs och min andra arm höll jag runt hans nacke.
Kyssen blev hetare och hetare och jag kände hans hand stanna upp på min rumpa.
Jag hörde att Rob stönade lite lågt samtidigt som vi kysstes.
Vi rullade runt så att jag nu låg överst, jag började sen kyssa honom på halsen och han verkade gilla det, jag drog mina händer längst hans nacke ner till hans bröstkorg och höll kvar dom där.
Vi pressades närmare varandra och jag kände hur mycket stånd han hade fått, jag undrade om han var lika redo som jag var.
Han sträckte sig efter sängbordet och öppnade lådan och tog upp något. Jag såg vad det var och visste nu att han tänkte på samma sak som jag.
Hans ena arm var nu på min rygg och jag kände att han knäppte upp min bh och slängde ner den på golvet. Sen fortsatte hans arm längst hela min kropp, han stannade vid mitt lår och drog försigtigt upp det mot sig.
Jag drog min hand längst hans kropp och in under hans kallsonger. Jag kände hur hans kuk växte ännu mer.
Jag blev ännu mer upphetsad och jag märkte att han ville ha mig lika mycket som jag ville ha honom nu.
Han drog långsamt ner mina trosor och gjorde samma sak med hans kallsonger, vi slängde ner dom på golvet bredvid min bh.
Han tog sen och öppnade förpackningen och trädde på kondomen. Vi fortsatte sen där vi hade slutat.
Han tryckte försiktigt in den i mig och jag stönade. Han rörde sig långsamt fram och till baka, men när våra kroppar vant sig vid varandra blev rörelserna snabbare och snabbare.
Jag stönade högre och även Rob stönade. Det var en underbar upplevelse med honom. Jag vet inte hur länge vi höll på till jag kände hur hela Robs kropp spändes och sen slappnades av, precis efter kom även jag.
Det var underbart och jag kunde inte hålla in stönet. "AAAHHHH"

Vi la oss bredvid varandra och flåsade tungt. Jag la mitt huvud på hans bröst med handen mellan mitt huvud och hans bröst och mitt översta ben över honom.
- Jag älskar dig, sa han och pussade på mitt huvud samtidigt som han drog sin hand upp och ner längst min rygg.
- Och jag älskar dig, svarade jag och kysste honom på bröstet.

Mitt hjärta började bulta snabbare när han sagt det, jag kunde fortfarande inte förstå varför han just ville ha mig av alla människor och att han sa att han älskade mig, just mig..
Det är inte varje dag jag hör någon säga att den älskar mig och det här var inte vem som helst, han var så speciell.
Vi somnade bredvid varandra och han höll om mig, jag kände mig så trygg i hans närvaro.



2011-02-28 @ 18:41:49 Permalink Robsten Story Kommentarer (4) Trackbacks ()


Kapitel 11 - Not true

Jag hade inte märkt att jag frysit så mycket som jag gjorde förrän Robert frågade mig om jag frös. Vi hade blivit helt genomblöta utav vågorna som åkt up på oss.
Vi hoppade ner från stenen och kysstes ett långt tag i vattnet.
Utan att jag tänkt på det så hade Rob burit upp mig och gått med mig till stranden samtidigt som vi hade kysst varandra.
Vi satte oss på en röd filt som låg i sanden, Rob hade antagligen lagt dit den tidigare. Vi kysstes väldigt intimt och vi slutade inte, det gick inte. Hans kyssar hade blivit som mitt största behov.
________________________________________________________________

Vi låg länge kvar på stranden, mitt huvud vilade på hans bröst samtidigt som vi låg och kollade upp på den stjärnklara himlen. Jag hörde hans hjärta slå i jämt och lugnt. Han drog sin hand genom mitt hår gång på gång och ibland pussade han mig i hårbotten.
Vi sa ingenting till varandra, vi bara låg där. Det kändes helt underbart och overkligt.

"ring, ring"
Jag sträckte mig över Rob för att nå väskan.
- Hej, sa jag och det lät som om jag precis vaknat.
- Hej Kristen, det är mamma, vart är du?
- Jag är på stranden, svarade jag.
- Ensam? Du kan inte vara ens...
- Nej, jag är med Rob, svarade jag innan hon hade pratat klart.
- Har du inte kommit över dina fantasier än Kris! Du vet att han är kändis och dom bryr sig inte om oss vanligt folk..
- Vadå fantasier, tror du att jag ljuger?? frågade jag med väldigt hög röst, så att Rob hoppade till.
- Ja, men du har hållit på med detta så länge och du är helt besatt av honom.
- Ja, det kanske jag är! Men jag ljuger iallafall inte!, jag kommer inte hem idag, sa jag och la på.

Rob låg på filten och skrattade åt mig.
- Vill du åka hem? frågade han mig.
- Nej jag tänker inte åka hem, hon tror aldrig på mig! svarade jag med irriterad röst.

Nu skrattade han ännu mer åt mig och jag hörde själv hur jag lät, precis som en liten unge. Han slutade skratta åt mig och sa att jag kunde få sova hemma hos honom om jag ville, självklart ville jag det.

Vi packade ner filten och gick upp till bilen, vi satte oss i den och åkte hem. På vägen frågade han vad jag ville ha att äta, men jag svarade att jag inte var hungrig, fast att jag igentligen var hur hungrig som helst eftersom jag inte ätit så mycket idag, men jag ville inte att han skulle känna sig tvungen att ta hand om mig.
Jag somnade på vägen och vaknade inte förrän jag satt i bilen ensam, jag kollade mig förvirrat runt och undrade vart Rob var. Jag satt på en parkering till en pizzeria  såg jag sen när jag vaknat upp lite.
Rob kom gåendes med en stor kartong, han satte sig i bilen.
- God morgon, eller något..!? sa han och flinade, sen gav han kartongen till mig och när jag kände pizzalukten så kunde jag inte längre hejda min mage från att kurra, det var inte lite den kurrade heller.
- Haha, jag visste väll att du var hungrig, sa han när han hörde min mage kurra och skrattade ännu en gång. Jag log bara till svar.

När vi kom hem till honom satte vi oss på gräsmattan och åt pizzan.
Roberts hus såg inte så stort ut utanpå, men när man var inomhus kändes det nästan som om man kunde tappa bort sig.
Tomten hade jag aldrig sett innan, men det var blommor längst huskanten och en stor altan med pool. Gräsmattan var nästan tre gånger så stort som huset i sig var.
- Gud vad vackert du bor, sa jag.
- Tack, men det är väldigt stort för att bara bo en här, svarade han och såg nästan lite ledsen ut.
- Ja, det måste kännas väldigt ensamt här va? med tanke på att det ligger ganska långt bort från allt annat och är så stort.
- Ja det gör det, fast jag har ju min hund Patty ibland, fast han kan ju inte följa med överallt, så han är ganska ofta hos några bekanta.
- Åh, jag har alltid velat ha en hund.. Fast vi har aldrig haft råd med det, sa jag med besviken röst.

Han ställde sig upp och drog upp mig med, han tog min hand och vi gick in i huset. Jag hade sand i hela håret och mina ben hade blivit helt gräsiga nu när vi suttit där ute.
Rob gav mig en handduk och sa att jag kunde få duscha om jag ville, det var väl bäst att jag gjorde det, så jag tog handduken och gick till badrummet som Rob pekade på.
Badrummet var stort och det fanns både ett badkar, en dusch och en bastu inne i det. Jag valde att ta duschen, eftersom det antagligen gick snabbast.
Jag klädde av mig i duschen så att inte all sand skulle åka ut över hela badrummet, sen hängde jag kläderna över badkaret. Efter duschen torkade jag mitt hår i badrummet och virade handduken runt min kropp.
Jag gick sen upp till Robs rum och hoppades på att hitta honom.
Han stod och väntade på mig vid trappen och visade mig sen ännu ett kasse från "Dolce Gabbana", i den var det ett par röda trosor och en passande bh till, dom var precis i rätt storlek.
Sen så gav han mig en t-shirt som antagligen var hans.
Jag väntade med att byta om tills han gick och duschade. Sen drog jag på mig underkläderna och t-shirten. Jag satte mig sen i hans säng och studerade rummet.
Sängen var av svart trä och sängkläderna var vita och väldigt mjuka, dom var antagligen dyra.
På ett bord låg en Ipad och bredvid stod ett kort på Rob och en äldre kvinna, jag gick fram till det och kollade närmare. Jag hade för mig att det var hans mamma, men jag var inte helt säker.
Jag hörde dörren öppnas och vände mig om. Där stod Rob med en handduk virad runt höften. Det droppade vatten från hans hår ner på hans bröst och rann sedan längst hans mage och in under handduken. Jag kom på mig själv att jag hade stått och stirrat på hans kropp och vände mig sen om.
Jag såg i ögonvrån att han flinade åt mig. Han tog på sig ett par tajta svarta boxer kalsonger under handduken och sa att jag kunde vända mig om igen.
Han frågade om det gick bra att dela säng och det var klart att det gick bra. Han kysste mig och han förde mig till sängen, jag drog av mig min t-shirt och vi la oss ner i sängen..




2011-02-26 @ 19:49:42 Permalink Robsten Story Kommentarer (5) Trackbacks ()


Kapitel 10 - The beach

Efter skolan gick vi mot parkeringen och Nikki fortsatte gå medans jag stannade.
Jag kollade på mobilen, men jag hade inte fått något sms och jag undrade vart han var. Jag började fundera på vart han stod, han kanske bara inte ville ställa sig mitt bland allt folk, så jag gick bort mot en vändplats och ringde honom.
______________________________________________________________

I samma ögonblick som jag tryckte på "ring" så såg jag hans gröna porsche svänga in på skolområdet. Jag vinkade lite så att han skulle se mig, men han var redan påväg mot mitt håll.
Jag öppnade bildörren och tänkte precis sätta mig då jag såg en svart kasse med texten "Dolce Gabbana" på, han tog bort den från sätet så att jag kunde sätta mig.
Han gav mig en kyss och sa förlåt för att han var sen.
- Jag har köpt en sak åt dig, sa han samtidigt som han räckte fram den svarta kassen mot mig.
- Hehe, tack, men det skulle du verkligen inte behövt göra, sa jag när jag tog emot kassen.

- Vart ska vi? frågade jag.
- Kolla i påsen så kan du nog lista ut det, svarade han och skrattade.

Jag tog upp det som låg i kassen, det var en vit bikini, jag fattade då vart vi var påväg.

När vi var framme vid stranden gick vi båda ut ur bilen.
- Här, ska du byta om till bikinin? frågade Rob mig samtidigt som han gav mig bikinin som jag råkat glömma i bilen.
Jag tog den och sa tack ännu en gång, sen gick jag in bakom en buske och bytte om. Bikinin satt perfekt och det måste vara den snyggaste jag någonsin haft, tänkte jag (och dyraste säkert).
När jag kom fram bakom buskarna hade Rob redan gått ner till stranden, så jag gick också ner dit. Han hade inte sett mig så jag bestämde mig för att skrämma honom, jag smög längst stranden, men precis när jag skulle hoppa på honom så ramlade jag.
Robert vände sig om och började as garva.
- HAHAHA, gud vad du skrämde mig, fick han fram samtidigt som han hjälpte mig upp.
- Ja då lyckades jag iafall med det, sa jag och småflinade lite.

Gud vad pinsamt, måste jag vara så himla klumpig, tänkte jag för mig själv.

Han släppte inte min hand efter att han hjälpt mig upp, vi gick längst vattenbrynet i solnedgången. Vågorna slog upp mot benen samtidigt som vi gick och höll hand i hand, det här är det mest romantiska jag någonsin varit med om.
Helt plötsligt bar Rob upp mig och sprang ut i vattnet, jag sprattlade som en fisk för att försöka komma loss, men jag var för klen.
Han gick ut till en sten mitt i vattnet och så satte han mig på den, han satte sig bredvid mig och höll om mig, vi satt där ett bra tag och pratade om en massa olika saker, han var väldigt intesserad av att få träffa min familj, men det var ett samtalsämne jag gärna ville undvika.
Jag hade inte märkt att jag frysit så mycket som jag gjorde förrän Robert frågade mig om jag frös. Vi hade blivit helt genomblöta utav vågorna som åkt up på oss.
Vi hoppade ner från stenen och kysstes ett långt tag i vattnet.
Utan att jag tänkt på det så hade Rob burit upp mig och gått med mig till stranden samtidigt som vi hade kysst varandra.
Vi satte oss på en röd filt som låg i sanden, Rob hade antagligen lagt dit den tidigare. Vi kysstes väldigt intimt och vi slutade inte, det gick inte. Hans kyssar hade blivit som mitt största behov.




2011-02-21 @ 23:46:36 Permalink Robsten Story Kommentarer (6) Trackbacks ()


Kapitel 9 - Long time ago

Vi svängde in på parkeringen hemma hos mig och vi klev ut. Rob följde mig till dörren och våra läppar fördes närmare varandra, vi kysstes hej då och så gick jag in, jag lutade mig mot dörren när jag stängt igen den och gled sakna ner för den. Jag satt där ett tag på golvet vid dörren.
___________________________________________________________________

Mamma kom nerrusande från trappan mitt emot dörren.
- Vart har du varit, vet du hur oroliga vi varit, du kunde ju hört av dig! skvalvade hon fram.
Jag kunde inte hålla mig för skratt och hon började också skratta när hon upptäckte hur hon lät.
- Varför sitter du här? började hon istället.
- Ärligt talat så vet jag inte, svarade jag med ett skratt.
- Aha ah du är ju över 18 så du får göra som du vill, släcker du när du går och lägger dig?
- haha ah jag fixar det, svarade jag.

Mamma vände sig om och gick upp för trappan, jag hörde när deras sovrumsdörr stängdes igen.
Jag reste mig skakigt upp, mina knän var knäsvaga, jag skakade när jag gick in i vardagsrummet. Det ända jag kunde tänka på var hur mjuka Robs läppar var och hans vackra ögon. Bilden av honom kom tillbaka då vi hade tittat rakt in i varandras ögon, jag fick en rusande känsla genom hela min kropp.

Jag tog fjärrkontrollen och drog upp benen mot min kropp. Jag satte på tvn, jag zappade igenom kanalerna men stannade då jag såg att "Remember me" spelades på tv1000.
Jag kollade på filmen, men det kändes som om allt bara hade varit en dröm, att jag kysst snyggingen på skärmen måste vara ett skämt, det käns så ologiskt att en som jag, en helt vanlig tjej från Los Angeles har fått sin högsta önskan igenom.
När filmen var slut, så gick jag och släckte lyset i hallen, jag gick sen tillbaka och la mig i soffan och drog en filt över mig. Jag kollade lite på filmen som visades, det var någon gammal film om någon tjej som skulle gifta sig, som jag sätt säkert tusen gånger.
Jag somnade nästan direkt, filmen var ingen höjdare.

Nästa morgon vaknade jag av att mamma kom nerusande och ropade på mig. Jag kollad epå min mobil hur mycket klockan var, 07:40.
3 meddelanden och 2 missade samtal. Samtalen var från Nikki, även ett sms var från henne.
"Hej Kris, vart är du?" kl: 03:37.
Jag svarade på smset och undrade varför hon undrat vart jag varit mitt i natten.
De andra två smsen var från Rob!
"Kan jag hämta dig efter skolan? XOXO Rob"
"Juste, när slutar du? :) haha XX Rob"

Jag log medans jag svarade;
"Jag slutar 13:20 :) XOXO Kris"

Jag rusade upp och tvättade av ansiktet, sen gick jag in i mitt rum och bytte om. Sen ropade jag hej då till mamma och pappa och gick ner till bussen.
Jag ringde Nikki medans jag satt på bussen.
- Hallå det är Nikki!
- Hej, det är Kristen.
- Ah hej
- Vad menade du med smset, eller varför undrade du det mitt i natten?
- Neh bara undrade..
- haha okej, när kommer du till skolan?
- Är snart framme, men du vi ses där är skit stressig, kram
- okej kram

Jag såg Nikki genom fönstret, så jag gick och mötte henne, jag hade så mycket att berätta för henne.
Vi kramade varandra hej.
Jag berättade allt för henne om mig och Rob och allt som hänt, hon var jätte glad för min skull. Hon berätta även för mig att hon träffat en.
Vi babblade om en massa saker hela dagen, det märktes att vi inte träffats på länge. Vi bestämde att vi måste hitta på något i helgen.
Efter skolan gick vi mot parkeringen och Nikki fortsatte gå medans jag stannade.
Jag kollade på mobilen, men jag hade inte fått något sms och jag undrade vart han var. Jag började fundera på vart han stod, han kanske bara inte ville ställa sig mitt bland allt folk, så jag gick bort mot en vändplats och ringde honom.

http://tonicgossip.com/wp-content/kristen-stewart-nikki-reed.jpeg


2011-02-20 @ 20:17:00 Permalink Robsten Story Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kapitel 8 - Laugh

Vi satte oss upp i soffan igen och tittade på varandra. När jag såg honom djupt in i hans ögon så upptäckte jag att jag helt klart var kär i honom.
För bara några veckor sen så hade jag varit hopplöst förälskad i en kändis som jag aldrig trodde att jag skulle få träffa, men nu var det som om min högsta önskan var uppfylld.
Rob log mot mig, han var så himla söt när han log sitt snea leende.
Det var en pinsam tystnad som uppstod efter kyssen, jag visste inte riktigt vad jag skulle säga och jag såg på honom att han också var osäker.

Jag tog upp mobilen och såg hur mycket klockan var 00.00, oj shit utbrast jag.
- Vad är det? Frågade Rob samtidigt som han kollade med förvånad min på mig.
- Klockan är redan tolv, svarade jag och kollade upp på honom, det var då jag såg hans min, jag började skratta och han undrade vad jag skrattade åt.
- D.. DDin min, det måste vara den roligaste jag någonsin sett! haha.
- Haha jaha det säger du, sa han och började kittla mig.
Jag brast ut i ett högt garv/skrik, jag brukar inte vara så kittlig annars, så varför var jag tvungen att vara det nu? tänkte jag samtidigt som jag garvade.
Nu var det inte jag som garvade åt honom utan han åt mig, gud vad pinsamt, jag måste se helt galen ut tänkte jag samtidigt som jag försökte lugna ner mig, fast det gick inte förrän han slutade kittla mig.
Han frågade om jag ville ha skjuts hem eftersom det var så sent. Igentligen så ville jag ju inte åka hem, men jag var tvungen eftersom det var skola imorgon.
Han tog min hand för att hjälpa mig upp ur soffan, sedan gick vi hand i hand till bilen, han öppnade dörren åt mig och jag satte mig klumpigt ner i sätet. Hoppas han inte såg det där, tänkte jag för mig själv.
Det verkar som om han inte såg det, han sa iallafall inget om det när han satte sig bredvid mig i förarsätet.

Vi svängde in på parkeringen hemma hos mig och vi klev ut. Rob följde mig till dörren och våra läppar fördes närmare varandra, vi kysstes hej då och så gick jag in, jag lutade mig mot dörren när jag stängt igen den och gled sakna ner för den. Jag satt där ett tag på golvet vid dörren.

http://robertpattinsonwho.com/wp-content/uploads/2010/10/RobertPattinson-KristenStewartRome2.jpg

_______________________________________________________________________________
Hann inte skriva mer, ska på träning nu.

2011-02-20 @ 11:30:10 Permalink Robsten Story Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kapitel 7 - The first kiss

*pling*! Vem var det som skickade sms så här dags..
"Tack för ikväll, det var trevligt. Kram Rob." Stod det. Jag var så glad att jag inte kunde sluta le. Känslorna rusade genom hela kroppen och jag försökte skriva ett sms tillbaka, men allt lät så himla fel. Det är ju inte vem som helst jag skriver till, utan självaste Robert Pattinson!
"Tack själv för att du hade tid att umgås med mig, kram." Världens dåligaste svar, men nu var det skickat.
*Pling*!
"Klart jag har tid för dig, du är helt fantastisk. Ses vi imorgon?" Var det ett skämt, eller ville han verkligen träffa mig igen!!?
"Ja, självklart!:D God natt!" Ännu ett patetiskt svar av mig..

När jag vaknade morgonen efter, så gick jag upp som vanligt. Drömmen hade varit fantastisk och jag hatade att jag hade vaknat upp ur den.
Precis när jag skulle sätta mig ner för att äta frukost så hörde jag min ring-signal uppifrån mitt rum, jag sprang genast dit för att svara utan att kolla vem det var.
- Hallå! (med mat i mun)
- Hej, när kan du ses idag då?
- *tystnad* (jag började förstå att det jag trott var en dröm var verklighet)
Jag kan när som helst, sa jag efter ett tag.
- Okej vad bra kan jag hämta dig hemma hos dig vid 13, så kan vi åka hem till mig sen? Frågade han.
- Ah det låter bra, svarade jag fortfarande lite chockad.

- Okej bra då säger vi så, ses då!
- Ah hej då!


Jag satte mig i sängen och bara stirrade på ingenting.. Skulle jag verkligen hem till Robert Pattinson!! Jag reste mig snabbt, lite för snabbt, huvudet snurrade, men jag gick ändå för att hitta rena kläder.

Jag kollade snabbt på klockan och den stod på fem i ett. Jag tog på mig mina ytterkläder och gick ut för att vänta på honom. Prick klockan ett kom en grön porche som stannade precis framför mig. Den här gången var det han själv som körde. Jag hoppade in i passagerarsätet bredvid honom.
- Hej, hur är det, frågade han och kramade mig.
- Jo det är bra själv?
- Jo, nu är allt bra, svarade han och log.


Väl hemma hos honom tog han min han och ledde mig upp i hans vardagsrum. Det var stort med vita väggar, men soffan och andra mindre detaljer var svarta och gråa.
Vi satte oss i soffan bredvid varandra. Han tog fram sin gitarr och började spela lite på den.
- Kan du spela? Frågade han mig.
- Haha, nja, helt värdelös är jag väl inte, sa jag och skrattade lite.

Han gav mig gitarren och ville att jag skulle spela, jag spelade inget speciellt, bara någon gammal låt som jag visste att jag kunde. Jag gav snabbt tillbaka gitarren till honom.
Han spelade och sjöng till mig. Det lät fantastiskt, noterna klingade i öronen och hans hesa röst var så behaglig att lyssna på.
"Just never think
Less in your heart
Less in our home
It's all I own

You'll learn to hate me
Just never call me baby
Oh Lord
Just call me by my name
And save your soul
Save your soul
Before your too far gone
Before nothing can be done

And shall I win
Shall I win
I ain't got no fight in me
Left for this whole damn world
So hold off
You choose to hold on

It's the one thing that I've known
Once I put my coat on
And I know it's all wrong
She's standing outside holding me
Saying oh please
I'm in love
I'm in love

Girl save your soul
Go on save your soul
Before you're too far gone
And before nothing can be done

Without me you got it all
So hold on
Without me you got it all
So hold on
Without me you got it all
Without me you got it all
So hold on
Without me you got it all
Without me you got it all
So hold on
.. "

Han la undan gitarren och satte sig närmare mig, han la armen runt mig och där satt vi ett tag och pratade om allt möjligt. Det jag intressearade mig mest om var att han sa att han gillar mig, mer än som vän.
Efter det lutade han sitt ansikte närmare mitt och våra läppar möttes. Han hade båda sina armar runt min midja och jag hade mina runt hans nacke. Han lutade sig över mig så att jag föll bak i soffan, vi fortsatte att kyssas..

http://kaandiisarre.blogg.se/images/2010/robert-pattinson-and-kristen-stewart-kissing_73747049.jpg


2011-02-08 @ 17:49:38 Permalink Robsten Story Kommentarer (3) Trackbacks ()


Kapitel 6 - The first meeting

Det kändes som om jag stog där i evigheter, började tro att han inte skulle komma. Men just då såg jag en limousine som kom körande och svängde in precis vid mig.
Fönstret vevades ner.
- Hoppa in, ropade Robert innefrån limousinen.
Det kom ut en chaufför med svart kostym som öppnade dörren åt mig. Jag klev försiktigt in och satte mig rätt emot Rob.
- Hejsan, sa jag när jag satte mig.
- Hej, hur är det? svarade han.
- Jodå, det är bra. Vart ska vi? Frågade jag när vi åkte iväg.
- Förlåt, hoppas det är okej om vi åker till ett annat fik?
- Ah självklart
, svarade jag och lutade mig bak i det mjuka sätet.

Jag kollade ut genom fönstret, men jag såg att han kollade på mig i ögonvrån. Visste inte om jag skulle lådsas som ingenting eller kolla på honom, jag valde att fortsätta kolla ut, ibland vred jag huvudet lite nervöst, för att inte se helt fastfrysen ut.
Efter ett tag var vi framme vid ett café, det såg väldigt lyxigt ut, och jag kände att jag hade gjort fel klädval. Visserligligen så hade Rob bara skjorta och jeans, så det kändes ju såklart lite bättre, men ändå, han var ju snygg i allt.
När vi gick in på caféet så tog han mig i handen. Det pirrade i hela kroppen och jag tror han märkte det. När vi kom in såg jag det stora rummet och en övervåning som var lika stor.
Han tog med mig upp och där stod en stor vakt, först undrade jag varför en vakt stod här, men sen läste jag på dörren "V.I.P", stod det med stora guldiga bokstäver.
Vi gick in och när jag kollade mig runt såg jag en massa kändisar som Taylor Swift, Byoncé, Dakota Fanning, Mia Maestro, Ian Somerhalder och Matthew Davis och en massa andra som jag kände igen.
Vi gick till ett bås i ett hörn och satte oss.
Vi beställde varsin cheesecake och en latte. Det tog inte lång tid innan vi fick den.
- Det här måste vara den godaste cheesecake jag någonsin ätit, sa jag, mest för att bryta tystnaden.
- Haha ah den är faktiskt riktigt god, svarade han.

Jag visste inte vad jag skulle säga mer, så vi åt kakan i tystnad.
Vi småpratade lite och jag märkte att han närmat sig, mig. Han la ena armen runt mig och jag lutade mig lite diskret mot honom.
Senare skjutsade Rob hem mig, det känns lite konstigt att han vet vart jag bor, men ändå helt fantastiskt.
- Vi hörs, sa Rob och pussade mig på pannan innan jag gick in i huset.

http://images2.fanpop.com/images/photos/6000000/Blue-Water-Cafe-robert-pattinson-and-kristen-stewart-6091616-2081-1354.jpg


2011-02-07 @ 17:08:41 Permalink Robsten Story Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kapitel 5 - phone call

Jag studerade lappen som han tidigare hållit i. Det va då jag märkte ett nummer som stod skrivet uppe i högra hörnet *919-399 25 07*. Det stod inget mer, jag kom då på att det måste vara något Nikki skrivit innan jag fick lappen av henne.. eller?..
Jag ringde Nikki;
- Hej det är Nikki
- Hej Nikki, det är Kristen, du vet lappen du gav mig igår..
- Ah, eller den som Rob skrev sin autograf på? frågade hon
- Ja, precis, hade du skrivit något på den innan, för det står ett nummer på den uppe i hörnet
- nej inte vad jag minns iallafall,,

Jag började skrika och hoppa runt i rummet!
- Vad gör du? frågade Nikki.
- Tänk om det är Robs nummer, skrek jag
- haha ah tänk om, prova ringa vet ja
- Neeej, det vågar jag inte, gud vad pinsamt
- Haha nejdå, men måste dra, men du ring honom, hej då. *klick*

Gud vad ska jag göra, ska jag ringa eller vågar jag verkligen det, tänk om det verkligen är han och att han inte kommer ihåg mig och undrar vilket psyko jag är som har hans nummer.
Fast då kom jag och tänka på det,, varför skulle han ha skrivit sitt nummer om han inte velat att jag skulle ringa det.

Jag tog fram min mobil och skrev in numret, 9 1 9 3 9 9 2 5.. 0 7... jag tvekade men tryckte på "ring". Tonerna kom en efter en, jag var i chock.
- Hej! Svarade någon med mörk röst i andra ändan. Jag kunde inte svara, det kom inte ut något ljus ur min mun.
- Hallå, fortsatte han.
*klick* jag la på, jag fick panik, vad skulle jag göra nu. Nej varför gjorde jag så, nu blir det bara ännu pinsammare..

*Pling*, jag fick ett sms.
"Du glömde dolt nummer, om det var meningen". Stod det
Gud vad pinsamt, tänkte jag.. Jag satt ett tag och funderade på vad jag skulle svara.
"Förlåt, men tycker att detta är jätte pinsamt och du kanske inte kommer ihåg mig, men det är jag från igår.. Jag fick din autograf, och så hittade jag ett nummer på lappen, så jag ringde det :$" Skickade jag som svar.
Tänk om han har glömt bort mig och sitter och skrattar åt mig eller något. Jag kunde inte andas. Han har säkert redan glömt bort mig, han svarar ju inte på smset..

Jag tänkte precis ta en dusch då jag hörde att mobilen ringde. Jag sprang snabbt till den och svarade.
- Hallå! Sa svarade jag anfådd
- Hej, är det Kristen?
- eeeh.. Det kom inte fram något mer. Jag hörde att han skrattade i andra ändan.
- Jag tar det som ett "ja" då! sa han och fortsatte skratta.
- Är det seriöst du.. ? Frågade jag som om jag var dum i huvudet.
- haha ja det är jag och du är du eller?
- Jag antar det, skrattade jag.
- Tänkte bara fråga om du ville träffas och ta en fika någon stans?
- Ja, ja, ja, svarade jag och lät lite väl överdrivet besatt.
- haha vad bra, kan vi ses utanför baren jag spelade på igår, frågade han och jag gick med på det.

Jag slängde mig snabbt in i duschen och försökte sen hitta lite finare kläder än vad jag var van med, men det blev bara jeans och en svart tröja och skinnjacka över.
Jag torkade håret och tog på mig lite mascara, sen sprang jag ner till en taxi som stod borta vid en korsning. När jag satt i taxin, blev jag ännu mer nervös och jag skakade.
*Pling*
"Kommer dit om tjugo minuter, förlåt att jag är lite sen, men det kom något i mellan, lovar att gottgöra dig :). Stod det på smset.
Jag klev ur taxin och ställde mig utanför baren och väntade på honom. Jag funderade om jag kanske skulle svara.
"Det är lungt, är här nu :)" skrev jag bara.

Kristen Stewart: "Det är bisarrt att vara en trendsättare!"


2011-02-07 @ 11:28:23 Permalink Robsten Story Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kapitel 4 - He's amazing

Där stod han.. Robert Pattinson! Mina ben skakade och jag kunde knappt stå på dom, jag ville bara rusa fram och krama om honom. Ingen annan verkade veta vem han var så ingen stod upp, så nu hade jag chansen, det var nu eller aldrig! Jag gick fram och ställde mig precis nedanför han, våra blickar möttes och mitt hjärta bultade så snabbt att det kändes som om det skulle hoppa ut.

Jag kan knappt tänka mig, att jag stod fem meter ifrån Robert Pattinson. Han var mer en dubbelt så snygg i verkligheten, hans charm och utstrålning gjorde så att jag inte kunde slita blicken ifrån honom! Han märkte att jag fortfarande stod och stirrade på honom, han böjde sig ner och satte sig på huk framför mig, han fortsatte sjunga, som om han sjäng till mig.
Jag fick en rysning som gick genom hela kroppen. Jag höll på att drunkna i hans vacka grå/blå ögon, men då reste han sig upp och jag kom tillbaka till verkligheten. Nikki hade kommit fram till mig utan att jag märkt det tidigare, hon såg också att det var Rob eftersom han nästan är det ända jag snackar om.
Hon gav mig en lapp så att jag kunde be om en autograf!
När bandet spelat klart så räckte jag fram lappen till honom och han böjde sig ner mot mig.
- Vad är ditt namn, frågade han med sin lugna sexiga röst.
- Kristen, svarade jag med pipig röst och rodnade,
han log sitt snea léende och gav mig lappen. Jag la den direkt i min ficka utan att kolla på den, ville inte missa en sekund av att se på honom i verkligheten.
Robert och resten av bandmedlemmarna plockade ihop instrumenten.
- Hej då, ses kanske någon gång, sa han till mig och blinkade med ena ögat, sen lämnade han scenen.
Jag stod helt förstummad, Robert Pattinson hade pratat med mig och han visste vad jag hette.
Jag och Nikki lyssnade på ett till band, men sen gick vi hem. Vi skildes åt hemma hos Nikki eftersom hon bodde på vägen, sen tog jag en promenad resten av vägen hem.

Det var mörkt och kallt ute, men jag frös inte, jag var kär, helt hopplöst förälskad! Om jag bara inte hade varit så blyg, så skulle jag snackat med honom och iallafall försökt få honom intressead av mig. Fast varför skulle en sån snygging vilja va ihop med en helt vardaglig tjej som mig.
Det gick snabbt att gå hem, eftersom jag tänkte på annat. Jag gick upp på mitt rum och tog fram autografen jag fått av Robert. Jag luktade på den, den luktade herr-parfym. Jag låg och läste det han skrivit " To Kristen from Robert Pattinson ♥". Jag läste det om och om igen...






2011-02-06 @ 23:54:37 Permalink Robsten Story Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kapitel 3 - Wounds

April, maj, juni..

När jag vaknade nästa morgon så satt jag på tv.n och kollade på min favoritfilm "Remember me", min favorit skådis Robert Pattinson är ju med där, han är helt perfekt, så himla snygg och allt.. Folk säger att man inte kan älska någon man inte känner, men om det inte är kärlek så vet jag inte vad kärlek är.

Det var lördag och bara en vecka kvar till sommarlovet. Gud vad jag längtade till ledighet och sol, slippa plugget för alltid och åhhhh vad jag var lycklig.

Jag gick till badrummet, men jag stannade till när jag såg mig själv i spegeln och skrattade lite. Jag såg verkligen ut som ett lik idag.
Jag tog av min sov t-shirt och hoppade in i duschen. Jag stod och sjöng lite på min favoritlåt "Let me Sign";
She's standing by a broken tree,
Has arms twisted, she's pointing at me,
I was dammed by the light Coming over.
As she spoke with a voice that Disrupted the sky.
She said, Hold on lover, (yeah) don't be ashamed,
I will wrap you in my arms,
and know that you'll be safe.
Let me Sign.
Let me Sign.


Efter duschen letade jag efter kläder tills ikväll, det blev en vit t-shirt, mörk grå kavaj, mörka jeans och ett silvrigt halsband.

Jag ringde Nikki som jag skulle gå ut med ikväll, hon var snart färdig så jag åkte och mötte henne.
Vi hade bara varit vänner i en månad, men det kändes som om vi kännt varandra hela livet.
Vi åkte till en bar här i Los Angeles. Det var en ganska stor bar där det alltid är några som uppträder.
Vi tog några drinkar och sen hände det. Jag hörde rösten, men först kopplade jag inte riktigt vem det var, men sen när jag vände mig om såg jag vem..!

http://26.media.tumblr.com/tumblr_lbdwgysDfr1qciah5o1_500.jpg

2011-02-01 @ 18:32:54 Permalink Robsten Story Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kapitel 2 - Start over

Nästa morgon vaknade jag med nya hopp och förväntningar. Jag var glad inte alls lika sorgsen som jag tidigare varit. Jag klev upp ur sängen, tog på mig ett par slitna jeans och min favorit t-shirt. Jag sminkade mig lite snabbt och sen sprang jag ner till köket och bredde en macka.
Jag har aldrig varit den som brytt mig så mycket om hur jag ser ut, min favorit utstyrsel är jeans med slapp t-shirt, ändå hade jag många gånger fått höra hur vacker jag är osv, jag blev alltid lika glad eftersom jag är ganska osäker med mig själv.

Bussen skulle gå om 13 minuter så jag drog på mig min skinjacka och mina converse, sen rusade jag till bussen.

Som vanligt på tisdagar var mitt första ämne engelska, jag gick och satte mig längst bak i klassrummet och väntade på att alla de andra eleverna skulle komma.
Jag kollade på klockan och såg att den stod på 07:46. Jag hade ingen aning om att jag varit så tidig till skolan idag. Jag tog fram mobilen och spelade lite tråkiga spel. Efter ett tag började några komma in i jämna mellanrum. Läraren var försenad som vanligt. Det var kul att träffa några av mina kompisar som gick i min engelska grupp. De andra berättade om vad dom hade gjort under helgen, men jag undvek den frågan och som tur var kom kom läraren in så att jag slapp förklara mig.
Lektionen gick snabbt och jag var sist ut ur klassrummet. Jag slog in kåden till skåpet "3665" och la sen in böckerna.
Resten av dagen susade jag mest omkring själv, jag kände mig osynlig, fast på ett skönt sett. Jag orkade inte dra till mig så mycket uppmärksamhet.

Efter skolan åkte jag till mitt extra jobb på "Justin´s bar". Det var väldigt lungt där nu en tisdag.
Innan jag åkte hem så kollade jag på veckans arbets schema och såg att jag inte skulle jobba igen förän fredag. När jag kom ut så stod mamma redan där och väntade på mig med sin svarta mercedes.
(Jag var nästan en kopia utav min mamma fast yngre. Vi hade båda ljus hy och mörkt hår, den enda skillnaden var hennes kraftigt markerade käkar). Jag hoppade in i bilen och vi körde i snabb fart hem till den stora vita villan.
Det var mamma som hade valt huset, för mig och pappa hade det räckt med något minde och enklare. Jag flinade för mig själv när jag tänkte på hur mamma alltid skulle ha det bästa och finaste. På det sättet var vi hur olika som helst.

När jag klev in genom dörren så stod min äldre bror Cameron där. Jag blev helt chockad, vi gav varandra en stor kram. Gud vad jag hade saknat honom. Han hade studerat utomlands i snart ett år, men nu var han hemma och hälsade på.
Hela familjen åt middag tillsammans, jag hade så mycket att berätta för Cameron så att jag nästan höll på att glömma att äta.
Kvällen var lugn och vi alla var ganska trötta, så vi gick och la oss ganska tidigt.

Natten blev inte rolig, mina tankar var för kreativa ibland och jag kunde bara tänka på Michael och Jenna som låg i samma säng och smekte varandra. Jag kunde inte sluta tänka på det, det fortsatte från det ena till det andra..

http://www.lisaprojektet.nu/wp-content/uploads/2009/03/lovemaking.jpg



2011-01-31 @ 21:24:18 Permalink Robsten Story Kommentarer (0) Trackbacks ()


Tidigare inlägg
RSS 2.0